Arbetslinjen behöver föryngras skriver Sophia Bengtsson(bitr regionchef svenskt näringsliv) i Eskilstuna kuriren idag.
Även att LAS är ivägen för geerationsskifte.
Sverige hör till den grupp av länder i E som har högst ungdomsarbetslöshet. Under november månad var drygt 119000 ungdomar i ålder 15-24 år arbetslösa. Det motsvarar en relativ arbetslöshet drygt 20 procent.
Förklaringar till just den svenska ungdomsarbetslösheten är så hög har att göra med bland annat lagstiftning och löner.agen om anställningsskydd LAS, som första version tillkom 1974, värderar både ålder och anställningstid framför kompetens.
Vi behöver få ett rejält generationsskifte under kommande år och det fodrar arbetskraft som klarar av utmaningen. Då kan det inte vara acceptabelt att de unga nödvändiga kunskaper och kompetenser för framtiden, inte får chansen bara för att de just är unga.
Förutom LAS är det också oroväckande att med LO:s fokus på att höja ingångslönerna ytterligare. Forskning visar att höga inkomstlöner försvårar för unga och andra som saknar arbetslivserfarenhet att få jobb eftersom de ökar trösklarna in på arbetsmarknaden..
Pia Bernthling
Göran Johansson:
8 Februari, 2012 kl. 23:25
Tja Pia … du påstår att ingångslöner och LAS är den ondska som är skuld till att ungdomsarbetslösheten är så hög i Sverige och att vetenskapen visar just det. Problemet är ju bara det att den centerpartiska och folkpartiskiska övertygelsen om det är just det och inget annat – övertygelse, inte någon vetenskaplig sanning. Roger Mörtvik (TCO) utvecklar myten om ingångslöner (http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2011/09/27/lagre-ungdomsloner-ger-inte-fler-jobb/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Utredarna+%28Utredarna+alla%29). OECD säger att:
“There is no clear empirical effect of minimum wages on youth employment… In practice, it turns out that certain empirical results of the determinants of youth employment depend on the methodology used and country coverage of the analysis. In particular, the minimum wage (or youth sub-minimum wage) may have a negative to positive effect on youth employment, depending on the estimation method.” (OECD Employment Outlook 2006)”
Göran Zettergren (TCO) vederlägger också ingångslönernas betydelse (http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2011/09/27/lagre-ungdomsloner-ger-inte-fler-jobb/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Utredarna+%28Utredarna+alla%29).
Vad gäller LAS betydelse delar jag mer Hillevi Engströms uppfattning uttryckt i SvD den 21/12 2011:
”Den höga ungdomsarbetslösheten beror på flera faktorer men en grundläggande orsak har varit brister i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden som gjort tröskeln mellan skola och arbetsliv alltför hög. Problemen förstärks av att alltför många unga har lämnat skolan utan tillräckliga kunskaper och att yrkesutbildningarna länge sattes på undantag.”
Pia Bernthling:
9 Februari, 2012 kl. 6:39
Hej. Näringslivet håller med i detta att det är LAS och ingångslöner som gör problemet i ungdomsarbetslösheten och ser man till länder som har lägre ungdomarbetslöshet som Danmark och Holland så är detta ett sätt att komma saken. Hur ska unga ens få tillgång till arbetsmarknaden när de alltid måste slåss med erfarna konkurrenter och då de står sig slätt när lönen är densamme för den erfarne och den oerfarne. Vem väljer arbetsgivaren??? Inte den unga iallafall.
Med lägre ingångslöner menas inte att dessa arbetare ska bibehålla låg lön hela sitt liv jämfört med andra anställda som de flesta verkar tro…
Det finns flera orsaker som du pekar på och skola är ett och en stor del där resurser måste till. Men de unga som har utbildning och inte kommer in i arbetslivet, det är dem som vi pratar om när det gäller detta. De har fina långa utbildningar men ingångslönerna sätter krokben för dem, så de inte får chansen.
Göran Johansson:
9 Februari, 2012 kl. 18:31
Du menar i ditt inlägg att det är en vetenskaplig sanning att ”höga” ingångslöner (hur nu detta definieras) och LAS är orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten. Jag menar att det inte är det. Det är klart att näringslivet håller med om att det är bra att sänka löner och att själva få bestämma vem/vilka de vill säga upp. Det är lika självklart som att fråga barn om de vill ha godis. Svaret är JA tack. Jag anser att centern och Folkpartiet förenklar denna fråga allt för mycket. Läs gärna dagens inlägg av Susanne Holzer ,,Utredare på TCO, (http://www.utredarna.nu/susanna/2012/02/09/de-langst-ifran-arbetsmarknaden-nas-inte-via-lonedumpning/):
Låt oss tala klartext: Ska vi ge unga vuxna som är långt ifrån arbetsmarknaden en ärlig chans i livet måste vi få en grundskola och ett gymnasium som är rustade att fånga upp dem som tappat motiveringen eller som kräver extra stöd. Fler lärare, specialpedagoger och skolvärdar på skolorna. Utforma system som fångar upp och stöder unga som har dyslexi, bokstavskombinationer, kommit till Sverige sent i livet, har struliga hemförhållanden eller vad det nu kan vara som gör att barnen inte klarar av sina studier. Skolplikten möjliggör att via lag tvinga barn till skolan. Det är här kommunerna bör satsa sitt krut. Kommunerna ska inte kunna ignorera barn som kräver extra stöd i upp till 18 år, för att sedan i massmedialt ljus gå ut och säga att vi ska värna om dessa unga och ge dem en chans att etablera sig –genom att dumpa lönerna för andra grupper unga vuxna.
Pia Bernthling:
19 Februari, 2012 kl. 20:03
Det går inte att jämföra äpplen med päron. De unga människor/ungdomar som har utbildningar kommer inte in på arbetsmarknaden, trots sina utbildningar. Många av dessa vill få chansen att få visa vad de kan men de slås hela tiden ut av andra som har CV och erfarenhet. Lägre tröskel in på arbetsmarknaden genom lägre ingångslöner är vad de flesta unga önskar sig. Detta innebär inte att de ska ligga på låg lön resten av sitt liv som många verkar tro.